När jag var liten trodde jag att ”själen bodde i hälen”.
Jag var så övertygad om detta att inget kunde rubba den tron. Jag hade en stark tro, på många saker, men ingen religiös eller andlig uppväxt. Min mamma brukar säga att det är för att jag gick i kyrkans barntimmar. Jag tror dock det började mycket tidigare än så och går utanför det man kallar religion.
Jag har på senare tid funderat över detta att jag trodde att själen bodde i hälen. Ganska fint egentligen! I grekisk mytologi pratar man om ”Akilles häl”. Hälen var det enda stället Akilles kunde bli sårad och därmed också dö. Akilles mor, som var en gudinna, doppade Akilles i gudomligt vatten och höll honom i hälen när hon gjorde det. Detta skulle göra honom odödlig. Enda stället som inte doppades var hälen, och därför blev den sårbar.
I en speciell gren inom Islam berättar man om att själen lämnar kroppen genom fötterna och inom Buddhismen om ”Buddhas footprint”. Buddhas fot avbildas som ett tecken på att han varit grundad på jorden och sedan lämnat en livsväg efter sig att följa.
Inom kristendomen skriver man om att ”smörja fötterna med olja” och hur Jesus en gång gjorde detta på en tjänare trots lärjungarnas protester då en ”mästare inte smörjer fötterna på en tjänare eller en slav”.
Fötter har inom många religioner och kulturer setts som ”orena”. Inom många kulturer tvättar man någon annans fötter, eller snuddar någon annans fötter som ett tecken på vördnad och att ”du är äldre och visare än vad jag är”. I fötterna sitter en del av alla kroppsdelar och du kan läka din kropp med zonterapi.
I veckan fick jag reflexologi och zonterpi och en punkt under hälen gjorde riktigt ont och Paula som utförde behandlingen på mig sade att detta var ”släppa taget punkten”. Ja men själen är ju den som släpper taget om kroppen när man dör? Jag kanske faktiskt hade en poäng i att ”själen bor i hälen”?
Jag kommer att fortsätta att forska i ämnet då min övertygelse om att ”själen sitter i hälen” är ett arv av något. Frågan är bara vad? Jag hade under många år problem med mina hälsenor och ofta ont i dessa och mina fötter har alltid varit känsliga och jag har svårt att hitta skor jag verkligen kan gå i och som är bekväma.
Är själen det mest sårbara men också det starkaste vi äger så är det ju inte konstigt att Akilles enda sårbara ställe som ledde till döden var just hälen. Kanske finns det mer än en anledning att jag lär ut att man bör ha båda fötterna på golvet eller marken när man mediterar och inte ligga ner? Kanske är det för att jag på ett undermedvetet plan vill att man ska vara grundad och att även själen ska stanna i kroppen och inte flyga iväg? Ja, vad vet jag?
Kanske ärver vi saker som faktiskt har med en annan livstid att göra? Kanske vet vi mer än vi tror att vi vet? Vad tror du?
English version:
When I was a child, I thought that ”the soul lived in the heel.” In swedish this even rimes.
I was so convinced of this that nothing could shake the faith. I had a strong faith in many things, but no religious or spiritual upbringing. My mother used to say that it is because I went into the church’s children’s hours. However, I believe it began much earlier than that and goes beyond what is called religion.
I have recently been thinking about this, I thought that the soul lived in the heel. Quite nice really! In Greek mythology the speak about ”Achilles heel”. The heel was the only place Achilles could get hurt and also die. Akilles mother, that was a godess, helt Akilles in divanly water to make him immortal and held him in the heel. The heel was therefore the only place he could get hurt and die.
In a special belief of Islam they speak about that the soul leaves the body through the feet and in Buddhism about the ”Buddha’s footprint”. Buddha’s feet is depicted as a sign that he has been based on the earth and then left a life path for other to follow.
In Christianity you can read that ”anoint his feet with oil” and how Jesus once did this on a servant despite disciples protests from his followers that said that you ”shall not anoint the feet of a servant or a slave.”
Feet are in many religions and cultures been seen as ”unclean”. In many cultures washes one another’s feet, or tousching another’s feet is a sign of reverence and that ”you are older and wiser than I am.” The feet are a part of all the body parts and you can heal your body with reflexology and zone therapy.
This week I had reflexology and zontherpy and a point under the heel did really hurt and Paula who performed the treatment on me said that this was the ”let go point.”
So , the soul is the one who let go of the body when you die, yes? Maybe I actually had a point when I was a child when I said that ”the soul lives in the heel”?
I will continue to research the subject on which my conviction that ”the soul lives in the heel” is a legacy of something. The only question is what? I had for many years, problems with my heels and I find it difficult to find shoes I can really go in and that are comfortable.
Is the soul the most vulnerable but also the strongest we own it’s not strange that Achilles single vulnerable point that led to the death was the right heel. Perhaps there is more than one reason that I teach that one should keep both feet on the floor or ground when meditating and you should not lie down? Maybe it is because I am at a subconscious level wants you to be in your body, but also that your soul and spirit shall be there and not ”fly away?” Yes, what do I know?
Maybe we inherit things that actually are from another lifetime? Maybe we know more than we think we know? What do you think?