Högkänslighet, eller sensory processing sensitivity (SPS), är ett personlighetsdrag där hjärnan bearbetar intryck och känslor mer intensivt och djupt än hos andra.
Detta kan ge styrkor som empati, kreativitet och djup reflektion. Samtidigt visar forskning att högkänsliga kan vara mer sårbara för stress och påfrestningar.
Högkänslighet, stress och livskvalité
I en ny studie undersökte forskare sambandet mellan högkänslighet och stressens påverkan på livskvalitet. Syftet var att förstå hur högkänslighet påverkar hälsorelaterad livskvalitet och vilken roll coping-strategier spelar.
Forskarna fokuserade på stressnivåer, sömnkvalitet och livskvalitet, både fysisk och psykisk.
Läs hela studien här.
Coping-strategier avgör livskvalitén
Coping-strategier är sätt vi hanterar stress, utmaningar och påfrestningar i vardagen.
Det handlar om hur vi reagerar när något känns svårt eller känslomässigt påfrestande.
Strategierna kan vara mer eller mindre hjälpsamma.
Studien visade att det inte var högkänsligheten i sig som gjorde personer mer känsliga för stress. Det var vilka coping-strategier de använde som avgjorde.
Vissa strategier ökade risken för sämre mående. Exempel är självkritik, önsketänkande -som ”det ordnar sig” utan att göra något åt saken, eller dra sig undan från sociala sammanhang.
Ju mer en högkänslig använde dessa strategier, desto sämre blev livskvaliteten.
Dessa strategier är dock vanliga hos högkänsliga, ofta som ett sätt att skydda ett stressat eller överbelastat nervsystem. Det blir alltså en överlevnadsstrategi.
Å andra sidan fanns personer som lärt sig mer adaptiva strategier. Det vill säga strategier som påverkar hälsan i positiv riktning:
De uttryckte och hanterade tex sina känslor på ett hälsosamt sätt och satte ord på sina upplevelser. Dessa personer hade också ofta ett tryggt socialt nätverk.
Det intressanta är att dessa personer, ”trots” sin högkänslighet, uppvisade högre livskvalitet än genomsnittet!!
Slutsats
Vad forskningsstudien alltså påvisar är att det inte är högkänsligheten i sig som avgör livskvalitet och psykisk hälsa, utan hur högkänsligheten förstås och hanteras utifrån individens behov och resurser. Det vill säga vilka coping-strategier den högkänslige använder sig av.
Maladaptiva coping-strategier som självkritik, önsketänkande eller social tillbakadragenhet kan göra högkänsliga mer sårbara för stress, dålig sömn och lägre livskvalitet. Strategier som påverkar den psykiska och fysiska hälsan negativt.
Adaptiva strategier, som att uttrycka känslor, söka stöd och aktivt lösa problem, kan delvis skydda mot negativa effekter och stärka vitalitet, social funktion och psykiskt välbefinnande.
Slutsatsen blir alltså att hur högkänsligheten hanteras i vardagen med återhämtning, gränssättning och medvetna coping-strategier är avgörande för att högkänsliga ska kunna må bra och utnyttja sina styrkor fullt ut.
Vill du boka tid för coaching så gör du det genom att trycka på knappen nedan:
