En av de vanligaste frågor jag får från föräldrar gällande barn med högkänslighet är ”hur kan jag hjälpa mitt barn att bli mindre känsligt och inte ta åt sig av allt”?
Inventera dig själv som vuxen här. Finns det likheter er emellan?
Att ha en hög känslighet betyder inte att det är något fel på ditt barn, eller på dig som förälder. Så fort vi försöker ta bort något som ligger i ett barns personlighet så talar vi också om för barnet att han eller hon inte duger som barnet är.
Arbeta istället med alla känslor och förstärk det som är positivt. Det kan vara så att ditt barn inte känner sig förstådd eller kan nå fram till dig som vuxen. Det kan också vara så att ditt högkänsliga barn är överstimulerad eller understimulerad eftersom en person med högkänslighet tar in 60 gånger mer av omvärlden via sina sinnen då neurologin ser annorlunda ut. Om ditt barn har haft många aktiviteter en dag, träffat mycket männsikor eller haft en lång dag i skolan, kan det vara så att ”hjärnan kokar” och barnet vill dra sig undan och vara ifred, eller kan få smärre känslomässiga utbrott.
Jag tycker mig också ha märkt att det är tämligen vanligt att dessa barn får problem med tvångstankar och tvångshandlingar då det är ett sätt att få en ”yttre kontroll” när det är kaos av all stimulans på insidan
Vi är individer och inte bilmotorer och jag ogillar att placera in människor i fack, ovasett ålder.
Det är därför viktigt att du som förälder hittar stöd och verktyg för att hjälpa och stötta ditt barn så att din egen frustration inte projiceras över på ditt barn. Det är vanligt att man som förälder blir både mentalt och känslomässigt dränerad, särskilt om man tror att det är något fel på sitt barn, eller att man som vuxen inte når fram. Skuldfällan och skylla på varandra blir vanligare än du kanske tror.
Har då ditt barn stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse och du inte vet hur du ska möta detta, har du skapat ett effektivt recept för smärre känslomässiga katastrofer, både för dig själv och för ditt barn.
Du som vuxen behöver tanka på din egen energi så att du själv får kraften att ge ditt barn det känslomässiga stödet och uppmärksamheten som ditt barn kräver och förtjänar.
Som coach eller terapeut kan jag inte ”fixa” ditt barn, men jag kan dela med mig av de verktyg jag själv arbetar med för att du ska kunna förändra din egen kommunikation och förståelse och därmed också spara, ja kanske till och med få energi. Det är därför viktigt att alla i familjen är med på tåget och inser att alla har sin del i systemet. Om du har en bil och alla fyra hjulen får punktering, så lagar du ju inte bara ett hjul för att bilen ska rulla?
De flesta barn och ungdomar som jag arbetar med och som har en högkänslighet faller in inom fyra huvudkategorier av högkänslighet:
- Fysisk eller omgivningbaserad högkänslighet
- Emotionell högkänslighet
- Andlig högkänslighet
- Social högkänslighet
Karaktäristiskt för att barn med fysisk högkänslighet är bland annat:
- Känslig för ljud, ljus, bullriga omgivningar och elektronisk utrustning. Avskyr lappar i kläder, vissa tyger, ”hårda kläder” som till exempel jeans eller allt som ”sitter år” som polokragar, skor som är för hårt snörade osv.
- Behöver känna sig bekväma i sina kläder och kan skapa strider över hur kläder sitter. Föredrar skor de bara kan ”glida in i” framför skor med snörning, som kängor eller träningsskor som behöver knytas.
- Känsliga för fysisk smärta, och avskyr oftast att gå till läkaren, klippa naglarna, tvätta håret, klippa håret (det gör ont i håret).
- Svårigheter med regler, gränssättningar och traditionell skolgång
- Stark energi, tycker om att göra många saker samtidigt. Kan vara hyperaktiv och blir lätt uttråkad.
- Kan ha problem med ilska och humörsvängningar till djupare depressioner.
- Kan ha problem med drog missbruk, särskilt under tonårstiden
Karaktäristiskt för barn med social eller ”övergångs” högkänslighet:
- Problem med förändringar, till exempel att avsluta en uppgift och påbörja en annan. Kan märkas tydligt i till exempel förskolan eller skolan. Men också svårt att göra sig i ordning på morgonen och komma till ro och lägga sig på kvällen.
- Vill mer ofta vara ”i sin egen värld” och vill ofta vara ensam, med till exempel djur, spela dator spel, än att vara med andra människor.
- Kan ha ”social ångest” och svårigheter att få vänner och behålla vänner.
- Behöver ett visuellt synligt schema över uppgifterna som ska utföras.
- En tendens att undvika att sova över hos andra, kalas och fester.
- Motstånd mot att träffa nya människor och vill hellre vara med föräldrarna.
Det här är bara en liten del i hur du kan upptäcka att ditt barn har en högre känslighet.
Inget barn har allt i ovanstående punkter, men har oftast flera av dessa under de olika typerna av känslighet. När du upptäckt var ditt barn har den största känsligheten blir det också lättare att hitta verktygen för att hjälpa och stötta.
Kom ihåg att just dessa barn har en stor empatisk förmåga, blir fina vänner och många har en medfödd ledarskapsförmåga, om de får rätt stöttning och vägledning!
Läs mer om barn och högkänslighet här: HÖGKÄNSLIGHET HOS BARN
Föreläsningen om hur du kan stötta, stärka och förstå högkänsliga barn och ungdomar hittar du här: KAN ÖRONEN BLUNDA?