Följa, följa, leda

I mitt yrke arbetar jag idag mycket med ungdomar och framförallt tonåringar. Jag upplever att många behöver en vuxen att prata med där man känner att man kan prata om allt, att inget är konstigt. Stressen bland våra unga ökar och därmed kommer ångestproblematik av olika slag.

Tidningen Norra Halland har haft en artikelserie om just detta och hur svårt det är att idag få hjälp som ung – och som vuxen – via primärvården. En av artiklarna kan du läsa här: http://norrahalland.se/han-satt-hemma-i-sex-ar.

Den handlar om Karl som är 19 år och som satt hemma i 6 år innan han fick hjälp, och då privat sådan.

Stockholms universitet har gjort en studie på just tonåringar gällande stress och den psykisk-sociala miljön. Professor Petra Lindfors berättar om ett femårigt projekt där man har försökt mäta ungdomars upplevelse av stress. Har stressen hos ungdomar ökat och vad beror det på? Vilka fysiska uttryck visar sig hos ungdomar som upplever sig stressade?

De flesta barn och ungdomar som jag träffar uttrycker på olika sett stressrelaterade problem och flera av dem har uttryckt att de behöver hjälp med stresshantering i skolan och vuxna att prata och bolla med i både skolfrågor, men också i livsfrågor. Stressen har blivit ett potentiellt problem och den har ökat, vilket naturligtvis ökar risken för ökad psykisk ohälsa.

Vi vuxna behöver bli bättre på att vara aktiva lyssnare. Det handlar om att följa, följa för att sedan leda. Det gäller allt ledarskap. Vi behöver fånga upp våra unga tidigt och arbeta med med förebyggande hälsa inom alla områden.

Jag läste en annan artikel i samma tidning i vintras. Den handlade om en högstadieskola.

Skolan ligger i framkant med digitala hjälpmedel i undervisningen. Skolan har ingått i ett pilotprojekt gällande digitala hjälpmedel i undervisningen. 2010 fick alla elever en laptop. Sedan dess har datorerna bytts ut mot läsplattor och skolan har integrerat appar och program i stora delar av undervisningen.

So far so good…!  Jag är för teknikens framsteg! Jag är också för att skolor ska hänga med sin samtid och hitta nya undervisningsformer som passar dagens barn och ungdomar.

Jag håller med rektorerna som intervjuas i tidningen; den moderna tekniken och tillgången till information överallt och närsomhelst kommer att förändra hur elever, eller som jag menar, människor lär sig!

En av lärarna som intervjuas säger: ”jag skriver aldrig ut på papper utan ger uppgifter via iPad”.  Ja det är ju miljövänligt i alla fall och läraren hänger med i sin samtid?

Det som jag dock tycker är lite skrämmande (eller faktiskt ganska mycket skrämmande) är när samma lärare säger:

”Det finns elever som inte vågar räcka upp handen eftersom de skäms att fråga igen inför klassen. Då kan de skicka ett meddelande till mig och jag kan gå fram och hjälpa dem”.

Hmmmmm tänker jag och kliar mig i huvudet….intentionen är säkert god från just denna pedagog, det förstår jag… MEN på vilket sätt stärker det här de som inte vågar och på vilket sätt kommer det att få dessa ungdomar att våga prata, fråga (ifrågasätta) när de sedan blir vuxna? På vilket sätt hjälper de dem att bli stärkta i självförtroende, självkänsla och självbild? Är inte risken att de drar sig undan mer och vågar mindre? Bara en tanke…..

Jag tycker det kan vara bra att istället ta reda på vad som ligger bakom att de inte vågar räcka upp handen och fråga och hjälpa dem i att faktiskt våga! Just därför tror jag att coachningen behöver komma in i skolorna. Det finns en kraft i att coacha barn och ungdomar och också lära dem hur de kan coacha sig själva genom att lära sig att förändra sin tankestruktur, förstå sina känslor och att allt i livet inte handlar om prestation!

Jag har givetvis mycket mer att säga om att föra in coachandet i skolor, eller föresten på alla platser där du arbetar med barn och ungdomar eftersom det ligger en stor kraft i just detta för att få våra unga att må bättre, förstå sig själva, varandra och samhället vi lever i idag. Utvecklingen går snabbt framåt, och vi hinner knappt med…

Det finns massor av utbildningar för oss vuxna i personlig utveckling, coachande förhållningssätt, att lära sig leva hälsosamt mm, men inget likvärdigt för ungdomar. DET tycker jag är märkligt eftersom det är barnen och ungdomarna som är världens framtid! Så hjälp dem att våga, istället för att uppmuntra dem till att inte våga! Våra unga behöver integreras och bli delaktiga i en vuxen-dominerande värld!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.